Föreningshistoria Rögle BK del 6

Branden 1982

Katastrofen

Torsdagen den 22 juli 1982 påbörjades arbetet i Vegeholmshallen för att göra den mer brandsäker inför den kommande säsongen. Innertaket av brandfarlig frigolit skulle bytas ut. Under arbetet antändes dammet under träläktaren av en svetsloppa och på mycket kort tid förvandlades hallen till en pyrande hög aska. Förbättringsarbetet skulle ha påbörjats 1978 men varje år hade kommunen fått uppskov med åtgärden p.g.a. ”ekonomiska realiteter”.  Tur i oturen var, att olyckan skedde före säsongsstart, när hallen var folktom. Det tog bara tio minuter innan hallen var helt övertänd. En tjock rök vällde upp mot himlen och blåste in över staden. Hade det hänt vid match hade följderna kunnat bli katastrofala för en publik.

Branden var ett hårt slag för föreningen. Bara i reklam- och biljettintäkter närmade sig förlusten ca 300 000 kronor. Utrustning för över 200 000 gick till spillo. Till det kan läggas ovärderliga affektionsvärden i form av priser, foton och övriga minnen från klubbens historia.      

Branden innebar också, att man måste hyra in sig i andra anläggningar i grannkommunerna med tillkommande transportkostnader. Ny arena för seriespelet blev Olympiarinken i Helsingborg, som bara kunde erbjuda 500 sittplatser.

Två dagar efter branden, lördagen den 24 juli, kallade dåvarande ordförande Hilmer Persson till stormöte hemma i sin egen trädgård på Vintervägen i Havsbaden. Det var en het sommardag, när klubbens inre kärna av ledare och supporters samlades och alla närvarande fick ge sin syn på det som hänt. Den lummiga trädgården gav svalka men temperaturen var hög hos de 25 mötesdeltagarna. Nu skulle det vändas på alla stenar för att hitta lösningar för att rädda RBK:s framtid. Huvudtränaren Ted Sator hade ännu inte anslutit till sommarträningen men hälsade kaxigt via telefon från USA:

”Finns det bara is sköter jag resten”.

De två transatlanterna, Ted Huesing och Dave Poulin hade heller inte anslutit till truppen och var helt ovetande om branden. Spelarna representerades av Hilmers egen son Jim.   

Gösta Carlsson hade från sin bostad, nära ishallen, sett ishallen brinna ner. Med sig till mötet hade Hilmer fått en telefonhälsning från ”Pollenkungen”;

”Spotta i nävarna och ta rejäla tag”.

Kommunen reagerade blixtsnabbt och åstadkom den snabbaste byggprocessen i stadens/kommunens historia. Redan till seriestart säsongen 1983/84 invigdes en ny hall med publikkapacitet på 4500 åskådare. Man hade gjort med omöjliga möjligt. Med det mycket hockeyintresserade kommunalrådet Ingmar Larsson i spetsen blev politikerna i Ängelholm för en gångs skull överens och planarbetet gick med en rasande hastighet. Den nya ishallen gav RBK ett lyft och det satsades stort för att komma tillbaka till ishockeyn högsta serie, som nu fått namnet elitserien.

Möte hos Hilmer Persson den 24/7 1982

Från vänster under trädkronan: Hilmer Persson, Roland Claesson, Harald Nilsson. Den enda kvinnan på bilden är Agneta Spångberg, sekreterare i styrelsen. Till höger om busken, mörkhårig med skägg är Göran Rosdahl (Bellis). Mannen mitt i bilden med en T-shirt med texten Espania 1982 är Bengt Erlandsson. Till vänster om honom, med ränder på ärmarna, är Gunnar Brink, sportjournalist

Med ryggarna mot fotografen: Jim Persson(Brithén), okänd, Stellan Andersson, Sven Svensson och Jari Lethinen. Vid bordet till höger, Björn Elvenes, i randig tröja, höger om honom, Lennart Åkesson och Lars Celander.

Foto: Roland Claesson