Föreningshistoria Rögle BK del 2

Ishockey 1950-talet

Prolog

 Ishockeyns ursprung finns i Kanada. Den första matchen efter moderna regler spelades i Montreal 1875. En av spelarna, James Creighton, skrev ner reglerna och det bidrog till att olika lokala varianter av ishockeyn fick en gemensam regelbok. Creighton fick genom sina pionjärinsatser epitetet ”ishockeyns fader”.

I Sverige började man spela ishockey i organiserad form på 1920-talet. Sporten var främst koncentrerad till Stockholms-området men från slutet av 1940-talet spreds sporten över hela Sverige.

Vid OS i Antwerpen 1920 anordnades en ”hockeyturnering” och Sverige deltog. Det var den amerikanske filmregissören och före detta ishockeyspelaren Raoul Le Mat, som övertygade svenskarna, att delta. Le Mat hade sett flera bandymatcher i Sverige och ansåg att ishockey hade potential att slå igenom i Sverige. Han imponerades av svenskarnas skridskoåkning. Laget bestod mest av bandyspelare men trots detta lyckades Sverige belägga en hedrande fjärdeplats i turneringen.

Ishockeyns blev snabbt populär och växte i takt med det minskade intresset för bandyn. Ishockeyn hade stora fördelar, mindre planer och var mindre väderkänsliga, vilket gjorde det lättare att bygga rinkar. Nu började man också installera elljus på rinkarna, vilket gjorde att det även gick att spela på kvällarna. När sedan de konstfrusna banorna började byggas på 1950-talet slog sporten igenom med full kraft i hela landet.

 

Rögle BK blir en ishockeyklubb.

Internationellt nådde Sverige stora framgångar i ishockey i början på 1950-talet. I Nordvästskåne var den närmast exotisk. Sommaren 1949 beslöt Rögle Bandyklubb, att ishockey skulle tas upp på klubbens program. I fortsättningen skulle bandy och hockey samsas om publikens och de aktivas gunst. Matchdressen skulle vara vit men p.g.a. att den inte kunde levereras i tid fick ishockeylaget första säsongen spela i bandyns gröna mundering och den gröna färgen skulle bli bestående. Premiärmatchen spelades på bortais den 22 januari 1951 mot Skånes Fagerhult. Hemmalaget vann med 4-2. Gunnar Svensson hette Rögles första historiska målskytt i ishockey. Den första segern kom i den andra matchen mot Mörarp, 5-0.

Rögles lag 1955/56

Bakre raden från vänster: Lars Johansson, Lennart Åkesson, Kurt Svensson, Erik Kristiansson, Lennart Olsson. 

Främre raden från vänster: Gunnar Svensson, Bertil Nilsson, Nisse Åkesson, Börje Svensson, Sven Morin.                        

En ny landbana anlades.

Landbanan byggdes på kommunalt initiativ men det var framförallt medlemmarna, som gjorde den möjlig genom att bidra med 800 ideella arbetstimmar. Den var strategiskt placerad och låg strax norr om stationen bara ett stenkast från brandstationen, bastuanläggning och sjuksysters mottagning. På invigningsdagen den 6 februari 1951 var det folkvandring till den lilla byn Rögle, beläget mellan Kattarp och Vegeholm. Vid Rögle station steg folk av i strid ström från både söder och norr. Sällan hade, enligt den skrivande journalisten, så mycket folk lämnat stationerna i Ängelholm och Hälsingborg på en gång. Oinvigda kunde med all rätt ställa sig frågan hur ett så litet samhälle som Rögle kunde ha en sådan dragningskraft på folk. Skälet var för den sportintresserade enkelt. Efter nästan 20 år som enbart bandyklubb skulle RBK byta ut det röda nystat och bandyklubbor mot puck och ishockeyklubbor och den allra första matchen skulle spelas på den nya ishockeyrinken, Sydsveriges största.     

Invigningstalet hölls av kommunalordföranden, fjärdingsman Kurt Rosén. Den tänkta premiärmotståndaren, skånska mästarna IFK Malmö kunde av någon anledning inte ställa upp så det blev Tyringe SOS, en annan känd ishockeymetropol i Skåne som blev premiärmotståndare. Det blev förlust med 3-4 men signaturen ”Boja”, i lokaltidningen, siade att Röglepojkarna inom en snar framtid skulle tillhöra översta Skåneeliten och han påpekade, ”att hemmalaget var inte några garvade ishockeykämpar, utan ett bandylag, som för dagen fått för sig att lira ishockey”. Reglerna vållade problem för både spelare och åskådare och ”Boja” ansåg att det hade varit på sin plats med en regeltolkare, som via högtalarna informerat om de olika domsluten. Några spelare fick beröm för sina insatser. Det var, backarna Nilsson och Svensson, centerforwarden Bengtsson samt målvakten Nils Åkesson.

Inramningen var storslagen. Fyrverkerier och eldar kantade vägen fram till isbanan. Före matchen paraderade de båda hockeylagen tillsammans med Rögles båda bandylag inför den stora publiken på drygt 600 åskådare medan sprakande fyrverkerier ven över deras huvuden. Rögle BK:s ordförande redaktör Gunnar Tånga hälsade alla välkomna och berömde framförallt alla ideella krafter, som gjort isbanan möjlig att anlägga. Bland de prominenta gästerna fanns den legendariske skånske hockeypionjären, Folke Lindström, som kunde berätta att anläggningen var den sjätte i sitt slag i Skåne. Han hälsade också Rögle välkommen i kommande DM-finaler, vilket skulle visa sig vara en god profetia, liksom ”Bojas” klockrena kommentar:

”Rögle kommer i ishockey, var så säkra”.

Under de första åren var det i mångt och mycket samma spelare, som spelade både bandy och ”hockey”. Säsongen 1950/51 spelades enbart träningsmatcher. Det var inte ovanligt att man spelade två matcher samma dag.

I isande vind tog Rögle sina första seriepoäng i seriepremiären i februari 1952. Motståndare var Skånes Fagerhult. Röglemanskapet fick mycket beröm och bedömdes ha goda chanser i serien. Några större framgångar blev det inte de första åren. Fram till våren1955 spelade Rögle i lokalt organiserade Skåneserier. Därefter organiserades ishockeyn i olika divisioner med ett större upptagningsområde. Rögle placerades i division 3 och där spelade man årtiondet ut.

En match som uppmärksammades var serieepilogen mot Tyringe i februari1956, då ett stark nederlagstippat RBK lyckades besegra serievinnarna Tyringe och därmed säkra nytt kontrakt.

Rögle BK 1958/59

Bakre raden från vänster: Sven Andersson, Alf Levin, Kjell-Arne Nilsson, Verner Åkesson, Börje Svensson, Sven Morin, Jan Bokelund.

Främre raden från vänster: Kurt Svensson, Olof Ring, Axel Törngren, lagledare, Leo Karjalainen.    

I laget ingick också: Lennart Åkesson, Tenvo Karjalainen, Bertil Malm, Ulf Ohlsson, Torsten Svensson, Bo Persson, Bengt Maltesson.

I slutet av 1950-talet kom den första stora framgången i ishockey. 1957-års Skåne-DM hade p.g.a. dåligt vinterväder skjutits upp ett år men den 9 mars 1958 spelade Rögle final mot division 1-laget Malmö FF. Segern med 7-5 var en stor sensation och lagkaptenen Sven Morin kunde med sina lagkamrater stolt höja den åtråvärde bucklan.

1958 firade RBK 25-årsjubileum, då hade klubben sedan 1951 spelat 126 ishockeymatcher, vunnit 62, förlorat 53 och spelat oavgjort i 11. Bandylaget, som jubileumsåret fortfarande var aktivt, kunde under de 25 åren redovisa 165 matcher, varav 100 vunnits, 52 förlorats och 13 slutat oavgjort. Rekordet i antal spelade matcher sattes 1940, då 17 kamper avverkades, vilket troligtvis är ett bestående skånskt matchrekord.

Framstående spelare under 1950-talet var Sven Morin, Verner Åkesson, Nils Åkesson, Lennart Åkesson och Jan Bokelund. Bäste målskyttar under årtiondet var Lennart Åkesson, 24 mål, Verner Åkesson, 44 mål samt decenniets skyttekung Jan Bokelund, som gjorde hela 71 mål åren 1957-1960.

Intresset för ishockeyn var stort på Kullahalvön. Rögle lockade mycket publik till sina matcher. Det var på 1950-talet, som grunden lades till den ishockeykultur, som vi har idag i Nordvästskåne. Mest drog derbyna mellan Rögle och Jonstorp. Vid en match 1954 kom över 800 hockeyentusiaster till isbanan i Rögle för att se derbyt. Jonstorps IF var det bättre laget under resten av årtiondet, speciellt efter att den konstfrusna banan hade byggts. Det skulle komma nya tider men om det visste ishockeyentusiasterna i Rögle inget om i slutet av decenniet.

1950-talsprofilerna

Leo Karjalainen

Forward, vänsterskytt, föddes i Karelen i Finland. Kom till Skåne, som krigsbarn, tillsammans med sina bröder våren 1944. Spelade med i forwardslinjen med sin äldre broder Teuvo. Spelade i RBK 1954-56, 1957-64. Gjorde 54 mål på 141 matcher. Slutade spela 1964.

Lennart Åkesson

Föddes och växte upp i grannbyn Tånga. Inledde sin karriär, som bandyspelare i Rögles grönvita lag på Rögledammar. En av pionjärerna, när RBK började spela ishockey 1950. Blev snabbt en av de viktigaste offensiva spelarna. Med sina 161 mål på 241 matcher hade han klubbrekordet fram till 1970-talets sista år. Gjorde sin sista säsong 1963/64, som back och lagkapten i den nya ishallen. Förblev klubben trogen och verkade som, materialansvarig och därefter som säljare i 40 år. 2011 avslutade han sina uppdrag i RBK. Utan tvekan klubbens störste trotjänare genom alla tider, som verkade i föreningen tjänst under åtta årtionden. Lennart har också, mycket välförtjänt, fått sin tröja hissad i taket.

Jan Bokelund

Han gjorde det första hemmamålet i "Pollenkungens" nybyggda ispalats, och besitter ett nära nog oslagbart rekord i form av fem raka skytteligasegrar mellan 57/58 - 61/62. Jan Bokelund var eleganten som egentligen föredrog de öppna isarnas sång och bandyns poesi, framför den mera hetsiga och täta ishockeyn.


Skyttekungar under 1950-talet

Skyttekung

Säsong

Antal mål/matcher

Börje Bengtsson

1950/51

5/7

Gunnar Svensson o Lennart Åkesson

1951/52

5/8

5/9

Lennart Åkesson

1952/53

18/13

Sven Morin

1953/54

25/19

Verner Åkesson

1954/55

22/21

Verner Åkesson

1955/56

22/24

Lennart Åkesson

1956/57

6/6

Jan Bokelund

1957/58

28/24

Jan Bokelund

1958/59

20/16

Jan Bokelund

1959/60

23/23


Fortsättning följer………

Bildgalleri