Föreningshistoria Rögle BK del 1

Bandyepoken 

I mars 1932 var det premiär för seriespel för Rögle. Övriga lag i serien var IS Göta, Helsingborg, Höganäs BK och Bjuvs IF. Det var 7-mannaspel, som gällde och premiärlaget var som följer: Torsten Olsson, Gunnar Nilsson Arvid Liljenkrantz, Ulf Olsson, Sixten Almse, Erik Törngren, Axel Törngren.  

1933 spelades en match mot Helsingborgs BK, som väckte starka känslor. Kritik riktades mot Helsingborgarnas uppträdande, som bl. a. kallat Röglespelarna för ”Bonndjävlar”. Ett infekterat meningsutbyte i pressen utbröt. Helsingborgarna skyllde på domaren, som enligt dem favoriserade Rögle. Stämmer deras uppgift om 50-2 i frislag så kan man kanske hålla med dem. Framstående spelare vid den här tiden var bröderna Törngren, Axel och Erik samt Olle Nekander.     

Från 1935 spelade RBK i en Nordvästskånsk serie med bandyklubbarna i Ängelholm, Bjuv, Jonstorp och Örkelljunga. En A-lagsserie och en B-lagsserie, Jonstorp deltog endast i B-lagens serie. Det ständigt, återkommande problemet var tillgången på en acceptabel isbana. När de milda vintrarna slog till fick var och varannan match ställas in. Säsongerna 1932-1936 kunde endast 23 spelsöndagar genomföras. Matcherna 1935-1936 kom inte igång förrän i februari 1936. Det varma vädret innebar att bandyserien inte kunde färdigspelas förrän1937 och då tog Rögle sin första serieseger efter seger mot Örkelljunga med 6-5 i den avslutande matchen. En stor händelse 1936 för bandyentusiasterna i Rögle var när klubben köpte in en tågvagn från en skrotfirma i Helsingborg för tio kronor. Den transporterades med tåg till Rögle station och därifrån ordnade Dragarlaget i Helsingborg resten. På stockar rullades den på plats och väl där placerades den på plintar i närheten av ”Bandygraven”. Det nya klubbhuset inreddes i två delar, ett omklädningsrum och närmast ingången en enklare servering.

De första tävlingarna i hastighetsåkning i Nordvästskåne hölls i mars 1937 på Rögle Dammar på en rundbana, ca 300 m lång. Distanserna var 500, 1500 och 3000 meter. I inbjudan står det, att ”deltagarna äga starta med vanliga bandyrör och med rörlöpare för hastighetsåkning”1. 300 åskådare var på plats för att bevittna denna historiska händelse och fick se Per Rosengren vinna 500, och 3000 meter medan Ulf Olsson vann 1500 meter.                                        

1937 vidgade Rögle sina vyer och inbjöd Markaryd till en träningsmatch. Det gick bra, vinst 8-3 och från 1938 spelade Rögle i en Skåne-Smålandsserie. I serien spelade förutom Rögle också Tyringe, Markaryd och Bjuv. I debutmatchen tog Markaryd en gruvlig revansch för mötet året före och RBK fick se sig slagna med 9-1. Från säsongen 1939/1940 organiserades de bästa lagen inom skånebandyn i norra respektive södra serien och där spelade utöver Rögle, Örkelljunga, Tyringe, Bjuv, Eskilsminne, IS Göta och Jonstorp. Nu övergick man till 11-mannaspel i seriespelet. Det var inte alla klubbar, som kunde få ihop elvamannatrupp, speciellt inte under krigsåren så fortfarande spelades det 7-mannaspel. Vad det gällde Jonstorp, var föreningens hemmabana från säsongen 1939/1940 den legendariska isbanan vid Farhult, i folkmun kallad för ”Brännan”. 1937 debuterade Jonstorps Idrottsförening i seriesammanhang i bandy. Deras första hemmaplan låg vid Rekekrokens hamn. Från 1937 spelade man vid Svanshall.                

Bandyn i Nordvästra Skåne styrdes av en allians där alla deltagande lag ingick. Seriespelet indelades i tre divisioner och 1943 spelade Rögle i division 1. Övriga i den serien var Eskilsminne, Jonstorp och Örkelljunga. I alliansen ingick utöver dessa lag, idrottsföreningarna Hjelmsjö, Skånes Fagerhults, Stattena samt Höganäs Bollklubb, Idrottssällskapet Göta, IFK Hälsingborg, Klippans Boll och Idrottsförening och från 1944 Ängelholms Bandysällskap.

1 Skridskor där skenan var infälld i ett rör, som sedan är fäst i en sko.

Distriktsmästerskap (DM) i bandy hade spelats sedan 1920-talet. Dominerande förening var IFK Malmö. På 1930-talet blev Helsingborgs Idrottsförening mästare tre gånger. 1941 deltog RBK för första gången i Skånemästerskapet. Det blev respass direkt efter 1-5 mot Eskilsminne. 1948 blev Rögle skånska mästare efter finalseger med 2-1 mot IFK Malmö.   Det bör noteras, att mångåriga mästarna IFK Osby det året ställde upp med sitt juniorlag.

Matchen spelades på Prästsjön i Örkelljunga. I tidningsreferatet kunde man dagen efter läsa, att matchen bjudit på säsongens bästa bandy i Örkelljunga. Framstående hos RBK var försvarstrion, Lennart Åkesson, ”Sigge” Therup och Gunnar Svensson. Framåt handlade det mest om centerforward Börje Bengtsson och högerytter Lennart Svensson. Bäst i IFK Malmö var den legendariske idrottsmannen Gunnar Anderberg, mest känd för sina prestationer på fotbollsplanen, med allsvenskt spel och en Presslandskamp på sitt CV. I ett försök, att locka mer publik till bandyn spelades 1947 en uppmärksammad match mellan Rögle och Helsingborgsklubben IS Göta. Matchen spelades på fotbollsarenan Olympia men blev inte den succé man hoppats på, så det blev bara en parantes i den Skånska bandyhistorien. Det var nog inte heller så välgörande för gräset på Olympia. 

Nu väntade emellertid stora förändringar på 1950-talet och Rögle Bandyklubb skulle inte bara stärka sin popularitet i hembygden utan också, genom sina prestationer, bli en klubb, som hela ”Hockeysverige” kom att prata om på 1960-talet.

Fortsättning följer…..

Bildgalleri